Ändå var det inte så gammalt som det känns. Det är alldeles för nära för att jag ska förstå att det ens har hänt.
Har inte riktigt fått grepp om hur fort saker har förändras, från noll till hundra på två sekunder.
Det kom så himla fort, men försvann lika hastigt.
Kanske var därför det blev som det blev, jag är inte den som rusar in i saker,
om man jämför med hur jag var förut, innan allting.
Automatiskt drog jag upp all gammal skit jag kan komma att tänka på,
förstår inte hur jag orkar fortsätta plåga mig själv såhär.